[b]

tonande bilabial klusil

[d]

tonande dental klusil

[f]

tonlös labiodental frikativa

[g]

tonande velar klusil

[h]

tonlös glottal frikativa

[j]

tonande palatal approximant

[k]

tonlös velar klusil

[l]

tonande alveolar lateral approximant

[m]

tonande bilabial nasal

[n]

tonande dental nasal

[p]

tonlös bilabial klusil

[r]

tonande alveolar tremulant

[s]

tonlös alveolar frikativa

[t]

tonlös dental klusil

[v]

tonande labiodental frikativa

[ŋ]

tonande velar nasal

[ɧ]

tonlös antingen postalveolar eller velar frikativa

Info: som i sjal [ɧɑːl]

[ɕ]

tonlös alveolopalatal frikativa

[ʂ]

tonlös retroflex frikativa

Info: som i kurs [kɵʂ]

[ɖ]

tonande retroflex klusil

Info: som i bard [bɑːɖ]

[ʈ]

tonlös retroflex klusil

Info: som i bart [bɑːʈ]

[ɳ]

tonande retroflex nasal

[ɭ]

tonande retroflex lateral approximant

Info: som i farlig [fɑːɭɪg]

w

tonande bilabial halvvokal tonande bilabial halvvokal approximant

N

tonande uvular nasal

z

tonande alveolar frikativa tonlös retroflex vibrant

x

tonlös velar frikativa

i

främre hög orundad oral vokal

y

främre hög rundad oral vokal

u

bakre rundad hög oral vokal

e

främre orundad halvhög oral vokal

a

orundad låg oral mellan(tungs)vokal central orundad låg oral vokal

o

rundad halvhög bakre oral vokal

[ɱ] är

tonande labiodental nasal

[ɲ] är

tonande palatal nasal

[ʔ] är

tonlös glotal klusil

[ɭ] är

tonande retroflex lateral

[ŋ] är

tonande velar nasal

[λ] är

tonande palatal lateral

[ɖ] är

tonande retroflex klusil

[R]

tonande uvular vibrant

[θ] är

tonlös postdental frikativa tonlös addental frikativa tonlös interdental frikativa (tveksamt rätt)

[ð] är

tonande addental frikativa tonande postdental frikativa tonande interdental frikativa (tveksamt rätt)

[ʂ] är

tonlös retroflex frikativa

[ʐ] är

tonande retroflex frikativa

[ç] är

tonlös palatal frikativa

[j]

tonande palatal frikativa tonande palatal halvvokal

[ʃ] är

tonlös palatoalveolar frikativa

[ʒ] är

tonande palatoalveolar frikativa

[ɦ] är

tonande glotal frikativa

[ɧ] är

tonlös velar frikativa med läpprundning

[ʉ̟] eller [ɯ] (mellersta stapeln borde ha varit kortare) är

Hint: Lilla kryset under ʉ anger att tungan intar en mera framskjuten position.

oral särskilt rundad hög central vokal

[ø] är

oral rundad halvhög främre vokal

[œ] är

oral rundad halvlåg främre vokal

[ɔ] är

oral rundad halvlåg bakre vokal

[ʌ] är

oral orundad halvlåg bakre vokal

[ɐ] är

oral orundad halvlåg central vokal

[ɶ] är

Hint: som detta tecken används i svensk fonetik

oral rundad låg främre vokal

[æ] är

oral orundad halvlåg främre vokal

Info: Vokalen är mera låg än det halvlåga XX men brukar ändå beskrivas på samma sätt som XX

[ɒ:] är egentligen den rätta symbolen för långa svenska a-ljud (eftersom dessa är rundade) och är

lång oral rundad låg bakre vokal

[ɑ:] symbolen man brukar använda för långa svenska a-ljud , men den rätta symbolen borde vara [ɒ]. [ɑ:] enl IPA borde vara

lång oral orundad låg bakre vokal

[ʧ] är

tonlös postalveolar affrikata tonlös palatoalveolar affrikata

[ʤ] är

tonande postalveolar affrikata tonande palatoalveolar affrikata

[ʦ] är

tonlös alveodental affrikata tonlös postdental affrikata

[ɫ] är

velariserad tonande alveolar lateral

[pʰ], [tʰ], [kʰ] anger

aspirerade klusiler

[s̫] är ett s-ljud som är

labialiserad

[k̡] alias [k'] är

palataliserad

överstrukningen med  ̴, t ex [ɫ]  anger sekundär artikulation, i det här fallet är lateralen

velariserad

, , , anger att konsonanterna är

tonande

, , , anger att dessa konsonanter är

syllabiska (stavelsebildande)

i: anger

att vokalen bär huvudaccent att vikalen bär biaccent att vokalen är lång att vokalen är halvlång

Om jag transkriberar nonsensordet aksidana som ak'si:da,na  innebär det att

huvudbetoningen ligger på andra stavelsen bitrycket ligger på sista stavelsen

Uppkomsten av retroflexa svenska konsonanter är ett exempel på

progressiv assimilation assimilation av artikulationsstället supradentalisering

Assimilationen av ton i svenskan är

både progressiv och regressiv

Plural "länder" är ett exempel på

vokalharmoni fjärrassimilation omljud

S k nasal release är ett exempel på

yttre sandhi inre sandhi koartikulation

Haplologi är en sorts

reduktion

Synkope är

en sorts reduktion

[ʁ] är

tonande uvular frikativa

lång oral orundad hög främre vokalljud är

i: [i:]

lång oral rundad hög främre vokalljud är

y: [y:]

lång oral rundad hög bakre vokal är

[u:] [ʊ:] [ɷ:]

kort oral rundad hög bakre vokal är

[u] u U [U]

kort oral orundad hög främre ljud är

[ɪ] [i] ɪ [ɪ]

kort oral rundad hög bakre ljud är

[u] [ʊ]

[i] är

Kort oral orundad hög främre vokal kort oral orundad hög främre vokal

Info: Svara i ordningen vokalkvalité, oral/nasal, läpprundningen, tunghöjden, tungläget i sidleden (Freämre, bakre)